torsdag 16 december 2010

A walk in the Park

Lätt att vara lite kaxig efter måndagens match mot Arsenal. Även om den aldrig lyfte till några enorma höjder var det en intensiv och spännande match. United var det klart bättre laget och Arsenal skapade bara en farlig chans på hela matchen, Ett Nasri skott en bit utanför straffområdet som Van Der Sar släppte en ganska dålig retur på men som Vidic elegant täckte ut till hörna. United missade en straff genom Rooney, som väl inte var solklart dömd(solklar hands men mycket tveksamt om man kan bedöma det som avsiktligt, dock var det en tydlig hands i första också som släpptes så kanske man kan se det som en gång för mycket och därmed straff, vad vet jag?) Anderson borde dock ha avgjort tidigare på ett friläge men det där med avslut är inte riktigt hans gebit. Vidic och Ferdinand var enormt bra i defensiven och stängde helt enkelt alla vägar för Arsenal som blev utmanövrerat och väldigt uddlöst. Inte heller hjälpte det för Londonlaget att byta in de ess de hade på bänken, en oinspirerad och lite slö Fabregas, var nog inte redo för toppmatch och nådde inte till den standard man ska kunna förvänta sig av honom(men och andra sidan är han sällan särskilt bra mot United), ojusteheternas mästare Van Persie som även har hyfsad teknik och ett farligt skott men som mest bara gnäller de gånger jag sett honom mot United, och supersnabbe Walcott som har jätteproblem att kontrollera bollen i den fart som benen hans trampar på i, och som så vitt jag vet inte kan slå inlägg och därför sällan kommer till sin rätt på högerkanten. Måste säga att jag tycker det är konstigt att han inte oftare spelar som anfallare, lite som Owen gjorde i Liverpool typ 97-00 eller när det nu var, han var åtminstone grymt snabb på den tiden. Nasri som sägs varit enorm under hösten(de klipp jag sett säger att ryktet verkar vara fullt sant också) syntes knappt till alls de första 60 minuterna, blev något bättre efter att Fabregas och gänget hade kommit in som om han behövde den ansvarsavlastningen för att kunna öka sin kreativitet. Arshavin var väl den mest fartfyllda spelaren Arsenal hade men han verkar inte riktigt nått de höjder han visade förra säsongen. På det hela taget kändes segern ganska säker om än inte United kunde döda matchen. Jag måste också tillägga att jag saknar matcherna från "förr" Keane mot Viera, Bergkamp mot Van Nistelrooy och Giggs mot Overmars. Men Anderson mot en frisk och formstark Fabregas kan bli en framtida klassiker, för Anderson dominerade kraftigt och var överlägset man of the match, även om Vidic var riktigt bra också. Anderson skrev efter matchen på en kontraktsförlägning och jag gläds med det beskedet, ännu mer nu när han dessutom hittat tillbaka till sitt rätta jag och varit riktigt bra de senaste matcherna. Sen var det, det här med Park. Toppmatcher som denna är precis de matcher som Park ska spela, han blir alltid lite bättre i dessa matcher när han inte förväntas för boll utan slita i sönder motståndarförsvaret med löpningar och jaga energin ur motståndarens ytter. Nasri spelade till höger i Arsenal och försvann ur matchen precis enligt protokollet. I ärlighetens namn har jag aldrig varit särskilt förtjust i Park som fotbolls spelare även om han verkar vara en fantastisk person. Men denna säsong efter en svag inledning har han faktiskt varit riktigt bra. Han har lyckats på något märkligt sett att lära sig skjuta och slå inlägg, eller nåja, längre passningar i alla fall. För det han alltid varit en av världens bästa på är att löpa perfekt och skapa oro hos motståndarna och luckor för medspelarna. Nu har han faktiskt bidragit med en ny dimension, han har gjort något med bollen efter löpningarna. Dock skall han fortfarande användas i just den här typ av matcher och inte mot Blackburn eller West Bromwich. Men all heder åt Park som varit en av Uniteds bästa den senaste månaden, och som snart kan bevisa att det visst går att lära gamla hundar sitta.

För övrigt kom jag över ett citat i samband med att jag läste kommentarerna i England kring matchen mellan United och Arsenal. Som vanligt så passar Tottenham supportrar på att mobba Arsenal när de förlorar mot United(konstigt nog då Tottenham inte precis har något vidare facit mot United, men jag antar att de tar alla chanser de får då hatet mellan Arsenal och Tottenham är som det mellan United och Liverpool) Men poängen är solklar och svaret från Arsenal supportern väldigt fyndigt:

"Klubbmärkena på tröjan man bär betyder något: West Ham har en hammare, Chelsea ett Lejon, Arsenal en kanon, ManUnited en röd djävul, och Tottenham en anka som balanserar på en badboll"

1 kommentar:

  1. En anka som balanserar på en badboll - gjutet

    SvaraRadera