tisdag 24 mars 2009

Spelare vi minns: Zaki Badou


Marocko har haft få stora stjärnor under åren. En av de största är tveklöst den enorme målvakten Zaki Badou. Med sin reslighet och med händer stora som "dassalock" höll han ensam på att rädda kvar Marocko i VM i Mexico 1986. Marockos VM var som en saga och ett omfattande kapitel i denna saga skrevs av "Zaki". Laget gick obesegrat genom gruppspelet. De spelade bland annat ut England totalt i en oavgjord match och slog Portugal (som i sin tur besegrat Sverige i kvalet).

I åttondelsfinalen stötte Marocko på de kommande finalisterna Västtyskland. Matchen karakteriserade sig precis som väntat i spel mot ett mål (det Marockanska). Tyskarna försökte med alla medel få in bollen i målet, men i vägen stod hela tiden den enorme Zaki Baddou. Främst minns vi reflexräddningen på Karl-Heinz Rummeniges skott från nära håll. En riktig idioträddning som fick publiken att gnugga sig i ögonen flera gånger för att förstå vad de just sett. Det var just de snabba reflexerna som var den långe (nästan 2 meter) Baddous styrka. I matchen skulle han dock möta sin överman, i en ganska känd tysk (som det också kommer ett inlägg om här senare) nämligen Lothar Matthäus. Bosse Hanssons ord från sammandraget av matchen är redan klassiska: " Zaki Badou ställer upp muren, men vad hjälper det? Matthäus vriiider in bollen".

Zaki Baddou blev utsedd till Afrikas bäste spelare 1986. Det var troligen det solklaraste valet någonsin. Tack vare succén i VM hann han med att spela i spanska ligan för RCD Mallorca mellan 1986 och 1992. Han var också förbundskapten för Marocko, men avgick i oktober 2005 efter att ha misslyckats att ta laget till det efterföljande VM-slutspelet. 2007 sade han dessutom upp sig från posten som tränare för Marrakech.

För oss som inte var så stora när Mexiko-VM avgjordes så är Zaki Badou en hjälte. Som åtta-åring satt jag själv klistrad framför TV:n och såg denna målvakts otroliga räddningar. Han inspirerade mig till att prova på en karriär mellan stolparna. Dock inte lika framgångsrikt, tyvärr.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar